Svar på kommentar

Fick denna kommentar för ett tag sedan och tänkte svara på den nu när jag kommit igång med bloggandet igen!

Svar: Alltså jag var ganska tyslåten då jag var i min egen bubbla, jag kunde vara glad och skratta utanför min bubbla men på insidan var det rena helvetet. Jag var för det mesta trött och ville inte att någon skulle prata med mig. Mina vänner förstod ju att något var fel men jag tror att de inte riktigt visste hur de skulle hantera situationen och hur de kunde hjälpa. De försökte trycka i mig lunchen i skolan men jag vägrade så det fanns väl inte så mycket dom kunde göra åt det.. Det blev oftast lite tjaffs att jag inte ville äta och att de var oroliga men jag trodde att inget var fel på mig, jag ville ju bara gå ner i vikt och vara nöjd över mig själv. Jag minns att jag blev sjukt irriterad på både dom och min familj som tjatade på mig att jag skulle äta och att de såg på mig att något var fel. Så ja det var en hemsk period då jag inte insåg själv vad jag utsatte både mig och mina nära för, jag skadade min kropp, jag mådde helt enkelt inte bra någon stans..